Fuktmätning och daggpunktsmätning är centrala moment inom byggbranschen för att säkerställa rätt förutsättningar för material, isolering och inomhusklimat. Mätinstrumentens noggrannhet har stor påverkan på kvalitet och livslängd i olika byggprojekt och att förstå när, hur och varför dessa mätningar görs är viktiga för att fatta rätt beslut i praktiken.

Skillnaden mellan fukt- och daggpunktsmätare

En fuktmätare mäter fukthalten i ett material, till exempel trä, betong eller isolering. En daggpunktsmätare å andra sidan mäter luftens temperatur och luftfuktighet för att avgöra vid vilken temperatur kondens uppstår. Daggpunktsmätaren blir därför ett värdefullt komplement till fuktmätaren, särskilt i miljöer där kondens riskerar att skada byggmaterial eller installationer.

Varför daggpunktsmätning är avgörande

Daggpunkten är den temperatur vid vilken luftfuktighet kondenserar till vatten. Inom bygg innebär detta en direkt risk för mögel, röta och andra fuktskador. Exempelvis kan en nyinstallerad isolering få sin funktion försämrad om den utsätts för kondens. Därför används daggpunktsmätning ofta innan montering av isolering, elinstallationer eller ytskikt.

När ska du använda daggpunktsmätare?

En daggpunktsmätare används främst vid målning, golvläggning eller installation av tätskikt där ytor måste vara torra. De används också i källare, vindar och andra utrymmen där temperaturskillnader ofta leder till kondensproblem.

Så fungerar en fuktmätare

Fuktmätare kan vara resistiva, kapacitiva eller använda mikrovågor. De resistiva modellerna mäter elektrisk resistans i materialet, vilket varierar med fuktinnehållet. Kapacitiva mätare mäter fukt utan att skada ytan, vilket är lämpligt för färdiga väggar. Mikrovågsbaserade mätare kan ge mätresultat djupt inne i materialet, något som är vanligt vid inspektioner eller vid fuktutredningar.

Lista: Tre vanliga typer av fuktmätare

  • Resistiv mätare: Mäter elektriskt motstånd mellan två elektroder.
  • Kapacitiv mätare: Mäter fukt genom materialets dielektriska egenskaper.
  • Mikrovågsmätare: Tränger djupt in och lämpar sig för betong och isolering.

Sensorernas roll i mätningen

Kvaliteten på sensorer påverkar noggrannheten. Det är viktigt att de är kalibrerade och rätt anpassade för det material som ska mätas. Olika sensorer reagerar olika snabbt och noggrant beroende på luftfuktighet och temperatur.

Så tolkar du mätresultaten korrekt

Fukthalten anges ofta i viktprocent eller relativ fuktighet (RF). Vad som räknas som acceptabelt varierar med material. Till exempel kan trä ha upp till 16 % fuktinnehåll utan att ta skada, medan betong ofta kräver en RF under 85 % för att kunna beläggas. Daggpunktsmätning ger ett värde för kondensgränsen och bör alltid jämföras med yttemperaturen för att avgöra risker.

Exempel på typiska felmätningar

Vanliga misstag är exempelvis att mäta i fel material, använda fel kalibrering eller att inte ta hänsyn till omgivande temperatur. Att mäta ytor som nyligen har utsatts för sol eller ventilation kan också ge falska resultat.

Vanliga användningsområden inom bygg

I byggprojekt används dessa mätare vid uttorkning av betong, inspektion av vind och krypgrund, samt vid fuktsäkring inför plattsättning och målning. Även underhåll av tekniska installationer, som ventilationssystem, kräver noggranna mätningar av daggpunkt.

Typiska användningsområden

  • Kontroll av torktider innan ytbeläggning
  • Fuktkontroll i grund och vind
  • Bedömning av skador vid fuktolyckor
  • Uppföljning av byggfukt i nyproduktion

Vad du bör tänka på vid val av mätare

Val av fukt- och daggpunktsmätare bör baseras på vilka material som ska mätas, om du behöver ytliga eller djupa mätningar, samt hur ofta du behöver mäta. Vissa instrument är kombinerade och kan mäta både fukt och daggpunkt, vilket förenklar arbetet i många fall. Fundera även över om du behöver möjlighet att lagra eller exportera mätdata digitalt.

Underhåll och kalibrering

För att säkerställa att mätresultaten förblir tillförlitliga krävs regelbundet underhåll. Detta innebär rengöring av sensorer, kalibrering mot referensmaterial och vid behov byte av givare. Ett försummat underhåll kan leda till dyra misstag i byggprocessen. Kalibreringen bör ske minst en gång per år, eller oftare vid intensiv användning.